Smarta elnät tar över marknaden

Inom ett par, tre år tar de smarta elnäten helt över marknaden. Effekttopparna ökar, liksom balansproblemen. En central datahub kan vara i drift redan 2020 – och då ökar kraven på alla nätaktörer.
– Det är hög tid att börja tänka på de här sakerna, säger Trond Lein, försäljningschef på Siemens Digital Grid.

De kommande årens dramatiska förändringar speglas i flera seminarier på Elfack. Trond Lein talar under rubriken ”Digitalisering och konsekvenserna för elnätsföretagen”.
Siemens, som också är stor utställare på Elfack, erbjuder en rad centrala lösningar – hubbar, metadatabaser, Demand Response-system, Scada, m m.
– Alla är välkomna till vår monter för att diskutera hur man ska möta framtiden, säger Trond, som under sitt seminarium målar upp de utmaningar branschen står inför.

Han nämner den ökade elektrifieringen av trafiken, såväl bilar som bussar, som en pådrivande faktor:
– Dagens elnät är inte dimensionerade för att alla ska ladda sina fordon samtidigt, slår han fast.
– Då måste man höja effekttoppen och det ger i praktiken bolagen två val: antingen får de uppgradera näten – och det kostar alltför mycket – eller så får man göra något annat, t ex skapa nya prismodeller eller införa laststyrning.
Det sistnämnda innebär att man styr efterfrågan på el enligt amerikansk modell, så kallad demand response (DR). Här kommer de digitala lösningarna in på allvar.
– Digitaliseringen innebär att man går från ett läge där man har noll insikt och noll intelligens i distributionsnätet till att man får full kontroll över vad som sker, säger Trond Lein.

Det behovet blir tydligt vid obalanser under de nya effekttopparna, t ex orsakade av elektrifieringen i trafiken. Problemen kan bli påtagliga när lokal elproduktion, t ex solceller och vindkraftverk, ökar.
– Skiner inte solen och blåser inte vinden har du plötsligt inte den tillgången och det skapar balansproblematik, konstaterar han.

En ökad grad av digitalisering krävs också när elnäten knyts samman i en Supplier Centric Model, d v s en central svensk datahub (motsvarande den som finns i Danmark).

Svenska kraftnät har gjort en kostnads- och nyttoanalys av central lagring av metavärden för en svensk tjänstehub. Den ska hantera timvis avläsning och en gemensam fakturahantering mot kund.
– Det blir en stor förändring. Hubben ska inhämta alla metavärden från nätbolagen och skicka ut fakturorna till konsumenterna.

Tronds bedömning är att alla nätbolag tvingas ansluta sig till hubben.
– Troligen träder den i kraft 2020, säger han.
– Det betyder att elnätbolagen inte längre kommer att ha kundkontakter eller kunddialog. Det kommer att radikalt ändra sättet att arbeta på.

Det innebär också att dagens Ediel-trafik, som alla aktörer på elmarknaden använder för att kommunicera med varandra på ett standardiserat sätt, måste utvecklas för att hantera det ökade informationsutbyte som krävs för att införa Supplier Centric Model och en faktura i Sverige.
– Vad nätbolagen måste göra är att skaffa system som kan hantera allt det här, menar Trond Lein.
– Man måste kunna hantera demand response, man måste kunna hantera time of use-tariffer, man måste ha centrala system för att ta hand om alla sensorer som ger massor av data om vad som sker i distributionsnätet.

Han drar slutsatsen att nätbolagen måste byta fokus: från kompetens kring elteknik till kompetens på IT-teknik.
Och han talar inte bara om de stora kraftbolagen.
– Det här gäller alla, stora som små. Frågan för de små bolagen är om de överhuvudtaget klarar marknadskraven.

Är problemen större för de små aktörerna menar du?
– Ja, för de har inte rätt kompetens. Det kan leda till att mindre bolag slås ut, alternativt slår sig samman eller köps upp av större bolag.

Men han ger ett hopp även för dem:
– Vi på Siemens erbjuder t ex utmärkta servicelösningar, baserade på molntjänster. Alla behöver inte bygga upp egna stora datacentraler…