Mycket att vinna på självläkande nät

Självläkande elnät har gått från vision till verklighet. I Kisa i Östergötland finns idag ett godkänt och driftsatt nät på plats.
– Den stora fördelen är att avbrott snabbt avhjälps och drabbar betydligt färre kunder, säger Peter Fransson på Techinova, som utvecklat tekniken.

Men hur fungerar egentligen ett självläkande nät för eldistribution? Ett mer ingående svar på den frågan ger Peter Fransson 7 maj på Forum för Kraft-scenen under Elfack. Att ämnet är högintressant är uppenbart: den kostnadseffektiva digitala teknik självläkande nät bygger på skapar inte bara tryggare leveranser utan också stora förtjänstmöjligheter för el- och kraftbolag.

Techinova, som startade 2010 och har sin bas i Karlskrona, är en nyckelaktör. Bolaget utvecklades ur ett högteknologiskt cluster med erfarenhet från självläkande nät i Storbritannien.
– Där finns en direkt koppling mellan strömavbrott och den nättaxa ansvariga bolag får ta ut, konstaterar Peter Fransson. Jag tror något liknande är på väg i Sverige. Vi får allt svårare att acceptera återkommande avbrott – och att så stor del av vårt samhälle slutar fungera.

Bland Techinovas kunder på den svenska marknaden finns E.ON.
– För E.ON har vi byggt ett helt självläkande nät med cirka 800 abonnenter, väster om Kisa i Östergötland. Sedan ett år tillbaka är det i full drift. Det är det hittills enda av E.ON:s organisation godkända nätet i Sverige, berättar Peter. Nu har vi även fått förtroendet att bygga ut i Örebro, enligt samma modell. Självläkningen består, enkelt uttryckt, av att man utan mänsklig inblandning isolerar ett fel från två håll – så att så få abonnenter som möjligt berörs av det.

Nätstationer utrustas med ”intelligenta” enheter i brytare och frånskiljare som snabbt hittar felet och helt automatiskt kopplar om nätet.
– Nätet måste planeras så att det finns en redundant inmatningsväg, alltså mer än en inkommande linje. Då kan man koppla bort den felbehäftade linjen
och koppla in den friska, förklarar Peter. Sensorer känner omedelbart av mellan vilka punkter i nätet ett fel uppstår och självläkande logik ger kommandon till utrustningen i nätet. Faller till exempel ett träd och orsakar elavbrott vet vi, på så vis, på vilken del av ledningen felet är. På någon sekund omkopplas strömmen helt automatiskt längs en alternativ väg, förbi felet. Det betyder att även kunderna som befinner sig längre bort i nätet snabbt får tillbaka sin ström. Traditionellt sköts ju det här manuellt. En människa sitter och fattar beslut om vad som behöver göras. Det kan ta timmar.

Genom att det självläkande nätet visar ganska exakt var trädet fallit förkortas också åtgärdstiderna väsentligt. Personalen vet vart de ska åka för att såga ner trädet och koppla ihop ledningen. Därmed kan kostnaderna för elbolaget minska, framhåller Peter Fransson:
– Idag ska avbrott längre än 30 sekunder rapporteras till myndigheterna. Sedan räknas statistik: hur många fel, hur långa, hur många kunder berördes. Men avhjälper man ett fel under 30 sekunder behöver det inte rapporteras. Då krävs automatisering. För bolaget kan det betyda mycket: att kunna erbjuda högre driftsäkerhet, högre kvalitet, kan vara ett skäl att höja nättaxan.