Elektrifieringen pressar elsystemet – men utmaningen är större än så

När allt fler delar av samhället elektrifieras blir elsystemet både smartare och mer sårbart. För att omställningen ska fungera behövs inte bara mer kapacitet, utan också högre säkerhet, större flexibilitet och bättre samordning mellan aktörerna.

För Lisa Löfving, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på det statliga forskningsinstitutet RISE, är det en av de tydligaste förflyttningarna just nu. Hon ser tydligt hur energisystemen behöver utvecklas i takt med elektrifieringen.

– Elektrifieringsfrågan är den som trendar allra mest just nu. Den har gått från att handla om hur vi får bränsle till hur vi bygger hela elsystemet. När allt blir elektrifierat måste hela elsystemet bli robust och säkert, säger hon.

Ett elsystem med fler kopplingar

När elsystemet blir mer digitalt växer också antalet uppkopplade delar. Elbilsladdare, växelriktare, mätare, styrsystem och smarta fastighetslösningar kan bidra till bättre kontroll och effektivare energianvändning. Samtidigt får tekniska val fler dimensioner: lösningarna behöver fungera, vara säkra över tid och passa in i ett energisystem där allt fler funktioner är integrerade med olika tjänster.

– Tittar du bara hemma i dag kan du ha en elbilsladdare, solceller med växelriktare, ett smart låssystem och ett smart ljussystem. Alla är uppkopplade mot internet. De gör systemet effektivare, men kan också innebära en säkerhetsrisk, säger Lisa Löfving.

Hon lyfter särskilt vikten av att säkerheten blir en del av själva beställarkompetensen när nya system upphandlas och installeras.

– Man behöver ställa rätt frågor innan man upphandlar. Var lagras informationen? I vilket land står servern? Hur ser era säkerhetssystem ut? Bara genom att ställa frågorna visar man att man prioriterar frågorna vilket skickar en viktig signal, säger hon.

När användningen avgör effekten

Utmaningarna handlar inte bara om tekniken i sig, utan också om hur den används. Ett exempel är Forskningsvillan i Borås, där RISE testar energieffektiva lösningar i en byggnad som fungerar som ett vanligt hus, men med artificiella boende. Där har Lisa Löfving bland annat sett hur behovsstyrd ventilation kan minska energianvändningen genom att styras efter faktiska behov i stället för fasta flöden.

Jämförelsen med en systervilla i Varberg, där en riktig familj bodde, visade samtidigt hur mycket användningen påverkar resultatet. När energianvändningen plötsligt sköt i väg visade det sig att en granne hade hjälpt familjen att justera värmepumpen.

– I stället för att ställa om kurvan så att det blev varmare hade de kopplat bort värmepumpsfunktionen, så att huset gick på direktel. Det drog ungefär tre gånger så mycket energi som det skulle ha gjort, säger Lisa Löfving.

Användningen av batterier kommer också att öka, menar hon. Priser, nya affärsmodeller och behovet av resiliens gör tekniken attraktiv i både byggnader och produktionsanläggningar. Samtidigt efterfrågar hon lösningar som fungerar på systemnivå.

– Jag tror att det kommer bli väldigt mycket fler batterier i energisystemet, både i byggnader och på andra ställen. Men jag efterfrågar mer systemsyn när det kommer till batterier.

Idag styrs många investeringar av lokala behov, elpriser och möjligheten att lagra el när priset är lågt och sälja när priset stiger. För den enskilda aktören kan det vara rationellt, men Lisa Löfving vill se fler lösningar där batterier också bidrar vid störningar, effektbrist eller behov av nödström.

– Man kan se det som att batterier kan kapa effekttoppar, skapa flexibilitet och stötta systemet. Men då måste det också finnas en ersättning som gör att det är lönt, säger hon.

Systemnyttan kräver samverkan

För att fastighetsägare, producenter och andra aktörer ska våga investera krävs villkor som håller över tid. När ersättningsmodeller, avgifter och politiska signaler förändras snabbt blir det svårare att veta vilka lösningar som är rätt att satsa på.

– Det måste finnas en långsiktighet. Man behöver veta att det är så här det kommer att se ut tio år framåt i tiden, och att de här ersättningsmodellerna gäller. Det är svåra beslut att ta, men utan långsiktiga villkor blir det väldigt ryckigt, säger Lisa Löfving.

När villkoren blir tydligare ökar också möjligheten att pröva, skala upp och samordna nya lösningar. För RISE innebär det att forskning, testning och praktisk tillämpning behöver ligga nära varandra. För att hjälpa olika aktörer att snabbare omsätta nya lösningar i verkliga miljöer arbetar institutet med testbäddar, verifiering, produktutveckling och forskningskompetens.

– Genom att samla rätt personer i ett rum och prata med varandra kan man komma långt. Vad har ni för behov? Vad har vi för behov? Hur kan vi lösa det här? De här samtalen tror jag är nyckeln i att lösa energifrågan, säger hon.

Inför Elfack 2027 tror Lisa Löfving att frågor om just säkerhet, flexibilitet, batterier och samverkan kommer att bli ännu viktigare i takt med att elektrifieringen fortsätter.

– Det är de frågorna jag tror är stora nu, men som kommer bli ännu större om ett år, säger hon.

Läs mer om Elfack