Hur bygger vi hållbara och motståndskraftiga städer?

Hur skapar vi städer som är både hållbara och resurseffektiva – och samtidigt rustade för ett samhälle där kraven på energisystem, digital infrastruktur och beredskap ökar? Det stod i fokus när representanter från näringsliv, offentlig sektor och forskning möttes under Energilunchen i Almedalen. Samtalet kretsade kring allt från smarta system och säker digital infrastruktur till energieffektiva fastigheter – och vad som krävs för att gå från ambition till verklig förändring.

Bakom seminariet stod Örebro kommun, Kumbro och Svenska Mässans mötesplatser Elfack och Clima Energy Nordic, med Anders Ekdahl som moderator. Ta del av några av perspektiven och slutsatserna från samtalet.

Örebro-modellen Smart Säker Stad

Peter Lilja, vd för Kumbro, öppnade med initiativet Smart Säker Stad. Han beskrev en samlad förpackning av arbete som pågått i Örebro- och Kumbrokoncernen under lång tid, och som fått skarpare inriktning mot motståndskraft när omvärldsläget förändrats. Lilja underströk att arbetet sker gemensamt över kommunala bolag och förvaltningar, och att målet är att fler kommuner ska ansluta och byta erfarenheter i stället för att alla ska behöva uppfinna hjulet själva. Han riktade en öppen inbjudan till andra att haka på och driva gemensamma projekt.

EnergyNet: elnätet byggt som internet

Liljas öppning övergick i ett samtal med Dr Marc A. Weiss, styrelseordförande och VD för Global Urban Development, och internetpionjären och entreprenören Jonas Birgersson om EnergyNet – tanken att distribuera el enligt internets logik, där ingen enskild punkt kan slå ut helheten. De pekade på att en europeisk avreglering nu, för första gången på över hundra år, öppnar för att bygga ny elinfrastruktur parallellt med den befintliga. Birgersson jämförde utvecklingskurvan för kraftelektronik med mikroprocessorns: prestandan växer och priset faller i en takt som traditionell nätteknik inte är i närheten av. Örebro och Tamarinden nämndes som ett exempel andra kommer att vilja studera i framtiden.

Kunden som aktiv del av energisystemet

I det efterföljande panelsamtalet framhöll Maria Ramstedt Presits, Senior Director Large Customer Solutions på Ellevio, att energisystemet måste bli mer flexibelt och att kunderna kan bli en aktiv del av det. Samtidigt påminde hon om att nätbolagen är reglerade och att reglering, avtalsformer och affärsmodeller måste utvecklas för att kunna ta tillvara potentialen. Hon såg inte behov av parallella nät, men stora möjligheter att använda dagens nät bättre genom att frigöra kapacitet, mäta, analysera och digitalisera.

Från enskild byggnad till hela staden

Jonas Tannerstad, chef för el och automation på ÖBO, beskrev hur bolaget gått från att styra varje byggnad som en isolerad enhet till att idag styra och optimera stora delar av ÖBO som en helhet, där energidelning ger både enskilda hus och hela stadsdelar nya förmågor. För honom är det stora projektet inte Tamarinden, utan staden. Han kopplade det till varför omställningen går trögt på andra håll: många optimerar ett projekt i taget, medan ÖBO utgår från en större helhet och fattar därför andra beslut längs vägen

Batterier med dubbel nytta – och ett misslyckande att lära av

Lisa Löfving, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på RISE, berättade om ett projekt i Grums där batterilager prövas för två syften samtidigt: flexibilitet i driften och beredskap i kris, som ersättning för fossildrivna reservaggregat. Vid ett skarpt test lyckades man inte få igång anläggningen och leverera ut på nätet med rätt frekvens. Löfving kallade det ändå ett ”fantastiskt misslyckande”, eftersom det pekade ut exakt var problemet satt. Slutsatsen hon lyfte var att man måste våga testa i verkligheten för att komma vidare, och att projektet är långsiktigt.

Var inte rädd för att bygga parallellt

Birgersson tog i avslutningen upp vad han kallar infrastructure overbuild och argumenterade mot rädslan för parallell infrastruktur. Han jämförde med mobilnäten: flera konkurrerande nät, till stor del finansierade med privat kapital, gav lägre fasta priser, bättre affärsmodeller, snabbare teknikutveckling och dessutom ökad motståndskraft. Han påminde om att det gamla fasta telefonnätet i praktiken avvecklats på mindre än 30 år.

Mindset och regelverk, inte teknik

Under samtalet återkom panelisterna ofta till att tekniken och kunskapen i många fall redan finns och är lönsam. Vad som saknas är inställning, policy och förändrade beteenden. Energieffektivisering är något man kan börja med omgående, oavsett vad som byggs i övrigt. Ett exempel lyftes från fastighetsbranschen, där aktörer avvaktar besked om framtida regleringar och klargörande av befintliga regler i stället för att genomföra åtgärder som redan lönar sig. Flera var inne på att regulatorisk tydlighet är avgörande för att fler ska våga investera.

Gör det som redan går

Talarna var i stort överens om att det avgörande inte är tekniken, utan viljan att prioritera, samverka och skapa tydliga spelregler. Peter Lilja upprepade sin inbjudan till fler kommuner att gå med i Smart Säker Stad, och flera efterlyste mod att fatta beslut och genomföra det som redan är möjligt.

Samtalet fortsätter när Elfack öppnar på Svenska Mässan i Göteborg den 11-14 maj 2027 och vi är glada att så många redan nu ville diskutera gemensamma lösningar och utvecklingsområden med oss.