Industrins elektrifiering kräver innovation i hela systemet

När industrin ställer om till el ökar kraven på betydligt mer än ny elproduktion och utbyggda elnät. Energin och andra resurser måste också användas smartare. För att klara omställningen i den takt som krävs behövs nya lösningar för de flaskhalsar som uppstår längs vägen.

För svensk industri är tillgången till el en viktig konkurrensfråga. Det menar Lowina Lundström, vd för InnoEnergy i Skandinavien. Organisationen investerar i startupbolag inom energiomställningen och hjälper dem på vägen från forskning till kommersialisering.

– Kan vi inte skapa nya elektrifieringsmöjligheter söker sig företagen till andra länder. Då hamnar inte investeringarna i Sverige, säger hon.

Det svenska elnätet byggdes tidigt. Idag är därför delar av de stora ledningarna omkring hundra år gamla, samtidigt som behovet av nya anslutningar växer. Nätet behöver både förnyas och förstärkas, men det är inte det enda sättet att skapa mer utrymme för elektrifieringen.

Med flexibilitet och smart styrning går det också att utnyttja mer av den kapacitet som redan finns.

– Det finns väldigt mycket kraft som inte används idag. Genom flexibilitet eller smart styrning kan man ansluta tidigare, säger Lowina Lundström.

I den utvecklingen kan startupbolag få stor betydelse. Förändringar i den stora infrastrukturen tar ofta lång tid att genomföra. Mindre teknikbolag har samtidigt möjlighet att snabbare utveckla, pröva och anpassa lösningar för konkreta problem som uppstår i takt med elektrifieringen.

– De är mer lättrörliga. Om man till exempel tittar på nätutbyggnaden finns det lösningar med smart styrning där man inte behöver göra enorma investeringar, utan kan hitta lösningar som är mindre kostsamma och mycket snabbare att implementera, säger hon.

Elektrifieringen förändrar fler delar av industrin

Utmaningen stannar dock inte vid elnätet. När industriprocesser elektrifieras, fler datacenter etableras och produktionen växer, förändras även behovet av vatten, material och effektivare resursanvändning. Nya tekniska lösningar kan därför behövas på flera håll för att undvika att andra begränsningar bromsar utvecklingen.

Ett exempel är Stockholm Water Technology, ett innovationsbolag som fick sin första finansiering genom InnoEnergy. Företaget utvecklar elektrokapacitiv vattenrening för industrin. Genom elektrisk spänning kan laddade föroreningar avlägsnas ur vatten utan kemiska reaktioner.

– Vi kan rikta in oss på specifika föroreningar och avlägsna dem till den nivå kunden behöver. Vi renar vattnet precis så mycket som kunden vill, säger Karthik Laxman, vd på Stockholm Water Technology.

Lösningen kan bland annat hjälpa industrin att återanvända processvatten och på så sätt hushålla bättre med resurser när verksamheten skalas upp. Systemets konstruktion skulle dessutom kunna göra det möjligt att återvinna en del av den energi som används i reningsprocessen.

– Energin kan användas i nästa reningscykel eller lagras i en superkondensator eller ett batteri. Den delen har vi ännu inte kommersialiserat, säger han.

För Lowina Lundström belyser bolaget också en bredare utmaning. Elektrifieringen skapar nya behov och alla lösningar finns inte från början hos de stora, etablerade aktörerna. Startupbolag kan bidra med specialistkompetens och utveckla nya tekniska angreppssätt som snabbt kan provas i praktiken.

– Många stora företag söker efter startups eftersom de behöver den kompetensen, drivkraften och förmåga, säger Lowina Lundström.

Vägen från fungerande teknik till marknad

En lovande innovation är samtidigt inte samma sak som en färdig kommersiell lösning. För startupbolag som utvecklar hårdvara finns ofta ett krävande steg mellan den tidiga teknikutvecklingen och en storskalig marknad. Lösningen måste verifieras, produktionen skalas upp och industrikunder behöver känna sig trygga med att använda tekniken i kritiska processer.

Stockholm Water Technologys utveckling illustrerar den resan. InnoEnergy stod för företagets första finansiering och är idag dess största investerare. Genom organisationens europeiska nätverk har bolaget även fått stöd inom bland annat affärsutveckling och kontakter med potentiella kunder.

– Hårdvara kräver mer pengar än mjukvara och tar längre tid. Men när den väl skalas upp är potentialen enorm när det gäller global tillämpbarhet, säger Karthik Laxman.

Varje nytt användningsområde kräver dessutom en bedömning av om tekniken kan konkurrera med befintliga alternativ. För Stockholm Water Technology kan processen pågå i upp till 18 månader. Hos en av världens största leverantörer av vattenrening testas tekniken exempelvis i flera steg under två års tid innan den kan bli aktuell för fullskaliga projekt.

Samarbete krävs för att innovationer ska kunna växa

Att få fart på elektrifieringen är därför inte bara en fråga om att utveckla fler tekniska lösningar. För att innovationerna faktiskt ska göra skillnad måste de också nå fram till kunder, attrahera kapital och hitta rätt samarbetspartners.

Enligt Lowina Lundström behövs därför möten mellan entreprenörer, industriföretag, investerare och offentlig sektor. Elfack på Svenska Mässan i Göteborg är en av arenorna där de olika delarna av branschen möts.

– Elfack är en arena som samlar hela branschen. Där finns installatörer, energibolag, startups och forskare, säger hon.

Ett annat initiativ är Svenska Energipriset, som uppmärksammar innovationer med potential att bidra till energiomställningen. Genom att ge nya idéer synlighet kan priset också sänka tröskeln för fler innovatörer att ta nästa steg.

– Priset gör att fler kan se hur mycket som händer och hur många briljanta idéer som finns där
ute. Det kan också få den som har en idé att tänka: jag kanske vågar ändå, säger hon.

Den 11-14 maj 2027 samlas el-, energi- och belysningsbranschen på Svenska Mässan i Göteborg. Säkra din biljett redan idag.

Hämta biljett