Framtidens elsystem kräver mer än ökad elproduktion

Sveriges behov av el väntas öka, men hur mycket och på vilka platser är fortfarande osäkert. För att möta elektrifieringen behövs ett robust elsystem som både kan anpassas till framtida behov och använda dagens elresurser mer effektivt.

Debatten om Sveriges framtida elförsörjning kretsar ofta kring vilka kraftslag som ska byggas ut. Men enligt Louise Ödlund, professor och vicerektor för forskning vid Linköpings universitet, behöver diskussionen omfatta betydligt fler delar av elsystemet.

– Utbyggnaden av elproduktionen är viktig, men den måste gå hand i hand med elnät, flexibilitet, lagring och effektiv energianvändning. Annars riskerar vi att bygga dyrt utan systemnytta, säger hon.

Louise Ödlund efterlyser en mer flexibel och långsiktig planering som tar höjd för olika utvecklingsscenarier. Att utgå från en enda prognos riskerar att skapa ett system som blir svårty att ställa om när förutsättningarna ändras. Utmaningen handlar dessutom om två tidsperspektiv: att tillgodose elbehovet redan idag, innan ny produktion och nätkapacitet hunnit byggas ut, och samtidigt förbereda för framtidens efterfrågan.

Elbehovet måste styra planeringen

En viktig del av lösningen finns på användarsidan, menar Lotta Bångens, generalsekreterare för Energieffektiviseringsföreningen (Eneff). Hon anser att utgångspunkten borde vara hur elen faktiskt används, exempelvis i industrins processer eller för att värma upp byggnader. Därefter kan man avgöra hur mycket ytterligare el som behöver tillföras systemet.

– Nu gör vi lite tvärtom, konstaterar hon.

Här finns stora möjligheter att minska efterfrågan, inte minst i landets småhus. Enligt Energimyndigheten skulle effektivare elanvändning kunna reducera Sveriges elbehov med upp till 25 terawattimmar fram till 2030, vilket motsvarar ungefär ett års elproduktion från Forsmarks tre kärnreaktorer. Av den potentialen återfinns omkring 15 terawattimmar inom bostäder och service, där småhusen står för den största möjligheten till besparing.

Även inom industrin och i andra fastigheter finns utrustning som skulle vara ekonomiskt fördelaktig att ersätta, men som trots det används vidare. Att en investering är lönsam innebär nämligen inte automatiskt att den genomförs.

– Det finns mycket utrustning som vi skulle tjäna på att byta ut, men får vara kvar tills den går sönder. Vi fattar inte beslut enbart utifrån vad som är lönsamt. Inköpspriset och andra önskemål påverkar också, säger Lotta Bångens.

Effektivisering och flexibilitet kan avlasta elnätet

För att hantera dagens efterfrågan behöver elsystemet både använda mindre el och fördela förbrukningen smartare över dygnet. Energieffektivisering innebär att samma behov kan tillgodoses med mindre energi, medan flexibel elanvändning handlar om att flytta delar av förbrukningen till tidpunkter då belastningen är lägre.

Louise Ödlund ser särskilt stora möjligheter i att jämna ut de effekttoppar som uppstår när många användare behöver mycket el samtidigt.

– Man kanske kan förändra uttagsmönstret så att man inte samtidigt drar igång alla stora processer och får de här topparna, säger hon.

Förutsättningarna för att förändra elanvändningen finns alltså, men det krävs också stöd för att omsätta möjligheterna i praktiken. Enskilda fastighetsägare kan exempelvis inte förväntas ha den kunskap som behövs för att själva optimera uppvärmning, elbilsladdning och andra energikrävande funktioner.

– Det är inte jättelätt att själv som fastighetsägare ordna sitt eget energisystem på bästa sätt. Där tror jag att man skulle behöva lite hjälp, säger Louise Ödlund.

I näringslivet är en annan avgörande faktor att energieffektivisering blir en fråga för företagsledningen. Kompetensen kan redan finnas inom organisationen, men utan stöd i investeringsbesluten är det svårt att få till stånd förändringar. Dessutom behöver kostnader och besparingar värderas ur ett längre perspektiv, där olika antaganden om framtidens energipriser vägs in.

– Det är bättre att räkna och kanske räkna lite fel än att inte räkna alls. Man får pröva olika energipriser och se hur de påverkar kalkylen, säger Lotta Bångens.

Smartare elanvändning kan minska behovet av nätutbyggnad

Vinsterna med energieffektivisering sträcker sig längre än till den enskilda fastigheten eller verksamheten. När förbrukningen minskar i områden där elnätet redan är hårt belastat kan det också innebära att behovet av nya ledningar minskar.

Lotta Bångens anser därför att elnätsbolagen i större utsträckning borde undersöka vilka åtgärder användarna kan genomföras innan beslut fattas om att bygga ut kapaciteten.

– Istället för att direkt tänka att man måste bygga en större ledning skulle nätbolagen kunna fråga: Har ni några åtgärder? Kan ni energieffektivisera bort det här problemet för oss? säger Lotta Bångens.

Om investeringar i effektivare elanvändning är billigare än att förstärka elnätet behöver det också finnas möjligheter för nätbolagen att vara med och finansiera sådana åtgärder. Ett tänkbart upplägg är att ett nätbolag står för hela eller delar av kostnaden när småhus i ett bostadsområde byter till värmepumpar.

– Men det här är ett nytt tankesätt som nog inte är det första ett lokalt nätbolag tänker på. Man är van vid att bygga ut ledningarna när kapaciteten slår I taket, säger Lotta Bångens.

Enligt henne behöver investeringar i elsystemet i högre grad utgå från vad som ger störst nytta för helheten. Effektivisering och flexibilitet bör prövas innan ny kraft byggs ut, eller åtminstone så länge dessa alternativ är mer kostnadseffektiva. För att det ska bli möjligt krävs dock tydligare ansvarsfördelning och nya affärsmodeller.

Elfack samlar aktörerna som formar framtidens elsystem

Det finns redan goda exempel på verksamheter som lyckats minska sin energianvändning. Ändå är det inte självklart att erfarenheterna kommer andra till del. Fastighetsbolag som genomfört framgångsrika åtgärder får idag ofta själva förklara sina metoder för andra aktörer. För att fler ska kunna dra nytta av kunskapen behövs bättre strukturer för erfarenhetsutbyte.

Även kontakten mellan forskning och beslutsfattare behöver stärkas, enligt Louise Ödlund.

– Jag skulle vilja att forskare kom närmare beslutsfattarna och fick bidra mer när de politiska vägvalen diskuteras, säger hon.

På Svenska Mässans mötesplats Elfack vill Lotta Bångens se att elanvändarnas perspektiv får större utrymme i diskussionerna. Hon efterfrågar en bredare dialog där elproducenter, nätbolag och användare möts för att öka förståelsen för varandras behov och förutsättningar.

– Jag hoppas att tillförselsidan och nätbolagen blir mer öppna för att förstå användarsidan. Men vi på användarsidan måste också förstå hur distributionen fungerar, avslutar hon.

Hur skapar vi ett elsystem som möter både dagens och morgondagens behov? Den 11-14 maj 2027 möts el-, energi- och belysningsbranschen på Elfack på Svenska Mässan i Göteborg. Ta del av diskussionerna och säkra din biljett redan idag.

Hämta biljett